Har haft en bloggtorka som heter duga nu. Kanske dags att börja blogga lite igen då.
Min lilla skatt hon utvecklas i ett rasande tempo just nu och hon är så härlig och har faktiskt mindre utbrott just nu än hon haft innan. Verkar som de hemska utbrotten hon har haft har att göra med att hon sen tagit ett stort språng i utvecklingen.
Hon pratar och pratar och härmar ord hela tiden. Hon kör med: kan, jag prova, jag. Det är bara hennes vilja och hennes sätt att göra saker på som gäller när hon är på det humöret, men jag är glad ändå. Utvecklingen går ju i en rasande fart nu och det är så härligt att se. Hon har lärt sig springa med och det går faktiskt rätt fort. Hon kramas och säger hej då när vi ska gå från dagis och faktiskt äntligen börjat bli ledsen vid lämning. Innan har hon inte brytt sig nämnvärt när jag lämnat henne utan hon har traskat in som inget hade hänt, men nu är det lite tårar och massa kramar innan hon kan gå in. Vissa dagar skriker hon som en galning men då är det bara att gå och se glad ut.
Hon har just nu lite problem med sin astma och det är tråkigt. Varit dålig i en vecka nu i varierande grad. Nätterna är hemska men dagarna mår hon helt okej. Det som är lustigt med henne är att hon är uppe och rör sig trots hemska indragningar och kämpande. Hon ger sig inte. Har hon bestämt sig för att hon ska något så gör hon det!
Nu ska mamman här ta och försöka sova lite för det har varit en jobbig vecka med lite sömn. 3.5 timme totalt idag varav 1 timme mitt på dagen. Så nu får ni allt hålla tummarna för en lugnare natt i natt.
Jonalies kamp (född med diafragmabråck) 